Om du är ordförande för en styrelse eller jobbar med organisation eller dylikt så uppstår alltid situationer då man behöver nå en viss grupp av människor i organisationen snabbt och effektivt. Det klassiska är att man sätter sig någonstans där det finns wifi, fäller upp MacBook:en och drar iväg ett mail till vederbörande och hoppas på det bästa. Men ofta är mail för långsamt och man faller tillbaka till SMS eftersom sannolikheten att mottagaren läser det man vill kommunicera medan det fortfarande är relevant är större. Problemet med SMS till skillnad från mail är dock att det är krångligare att skicka samma meddelande till en mindre eller större grupp av människor. Ett annat scenario är att det är en grupp man behöver SMS:a regelbundet – utan någon slags app blir det snabbt en återkommande mardrömsprocess.

Det är där Groups kommer in i bilden. Med denna lilla wonder-app skapar man helt enkelt grupper genom ett snyggt  ”drag-n-drop” GUI, appen synkar mot den vanliga adressboken i telefonen, så det är inte ett separat kontaktsystem.

Att skapa, modifiera och anpassa grupper är självförklarande enkelt och när man sen markerar en grupp så visas ett gäng knappar längst ner på skärmen, där man kan välja mellan att skicka SMS till gruppen (message) eller mail om man hellre föredrar det. Det går även att välja att skicka mailen som hemliga kopior, så det ser ut för den man skickar till att den är den enda man skickar till *making people feel special*. Om man klickar på en enskild kontakt i en grupp får man upp ett gäng val, typ ring, skicka mail, skicka sms, hitta på karta o.s.v. Basic stuff helt enkelt.

Det finns mängder av sådana här appar, många är gratis men dom är ofta lika fula  som dom är gratis, d.v.s. jättegratis och jättefula. För det mesta saknar de också någon funktion man efter ett tag inser skulle varit göttig. Råkar dom vara både gratis och snygga så är dom istället onödigt krångliga eller bara allmänt instabila och hänger sig precis när man skrivit klart det perfekta 1000-tecken långa meddelandet.

Det jag försöker säga är att som vanligt behöver ni inte leta mer! Är ni på jakt efter en app som gör det som beskrivs i det här inlägget, look no further.  Då är det bara att punga upp de 38 kronor som appen kostar. För alla gratis-varianter kommer svika er i slutet! *been there, done that*

Instadesk är en Instagram-klient för Mac, så om man tycker om att hänga på Instagram och glo på bilder är Instadesk fantastiskt. Man kan inte filtra eller lägga upp bilder via Instadesk vilket många verkar tänkt sig när de laddat ner appen och därav whinar över i app-store – så nu behöver ni inte missförstå hela idén och betala för något som inte finns.

Det hela handlar istället om att via sin dator, på ett enkelt sätt kunna följa, kommentera och sortera sina instagram-flöden. Det finns åtminstone en till app som utlovar samma eller liknande funktionalitet som instadesk och jag tänker på Carousel. Men Carousel är helt underlägsen Instadesk, så no-need to ”slänga pengarna in the sea”. Det finns även ett antal webbinterface till Instagram, varav Ink365 (tidigare Inkstagram) är populärast. Fördelen med Ink365 är att det är gratis och att det är plattformsoberoende, d.v.s. det gör Instagram tillgängligt för pezefolket. Nackdelen är att det är osmooth, långsamt och buggigt.

Ja, okej det här var ett ganska halvhjärtat inlägg om en app som kanske inte direkt är en crowd-pleaser men frukta ej, jag tänker utveckla det här konceptet med ”söndags-appen” och kanske göra det lite mer helhjärtat och folkligt nästa vecka. Ni kan ju numera delge era innersta tankar direkt via erat facebook-konto här på bloggen! Vad vill ni lära er om för appar?, obskyra-appar?, utbildnings-appar?, skoj-på-fyllan-appar?, nyhets-appar? eller någon-annan-typ-av-appar-appar? Eller är det kanske helt ointressant och jag borde skriva om något annat/lägga ner på en gång?

(ps. Om ni bara vill skriva en kommentar på bloggen som inte ska synas på Facebook klickar ni bara ur den lilla rutan ”Lägg upp på Facebook”. ds.)

HTC borde givetvis erbjudit detta via en simpel mjukvaru-uppdatering men jag tolkar det som att dom hellre vill att man slänger och köper nytt, vilket allt tyder på då man ansträngt sig så in i helvete mycket för att låsa sin produkt, sluta uppdaterat den m.m. Det är ett smart sätt att göra Hero:n inaktuell tidigare än nödvändigt. Det hela leder tankarna till deras slogan: ”quietly brilliant” som stämmer väl om det dom syftar på är att det från deras sida är tyst som döden kring alla produkter som har mer än 6 månader på nacken – Quietly Brilliant.

Men nu till varför HTC biter sig själv i foten och inte alls är så brillianta som deras slogan vill ge sken av. Ljuset i tunneln på problem av denna karaktär stavas förmodligen ”Appar/appstore”, när appar blir den främsta inkomstkällan för t.ex. Apple så kommer det till och med bli en nackdel med hårdvara som åldras och förbrukas snabbt. Man vill hellre att sina kunder ska ha den bästa hårdvaran som håller över tid. Då skapas förutsättningar för en andrahandsmarknad och hur många apparater av den senaste modellen man säljer blir inte lika viktigt som det totala antalet användare med fungerande apparater (som alla konsumerar mjukvara). Tror Apple redan fattat detta för ett par år sedan och att övriga snart vaknar men det blir rätt svårt för t.ex. HTC att haka på då man inte har en egen ”store” att håva in pengar ifrån. Det är Google som profiterar på deras hårdvara. Detta leder ju till en slags intressekonflikt, HTC, Samsung m.fl. vill att folk ska köpa telefoner, Google och Apple vill att folk ska köpa appar (främst). Men det ger ju onekligen upper hand till Apple då dom tillhandahåller helt egna hårdvaru och mjukvaru-lösningar.

Så vad har vi kommit fram till egentligen? Tja, jag tror att Apple kommer fortsätta att dominera den mobila marknaden, Google med dess hårdvaru-kompisar kommer utgöra hyffsad konkurens men när det kommer till kvalitét m.m. kommer ingen komma nära Apple. Med en liten reservation för Nokia som nu går på knä, dom har hitintills valt att gå sin egen väg men blivit totalt ägda av Apple (och Android-gänget) men om dom spelar sina kort rätt så tror jag inte att dom är uträknade ännu, dom har ovi-store, dom har symbian, dom har marknadsandelar, ett märke, egna helhetslösningar o.s.v.

Hursomhelst, om jag får rätt så är det ju en stor vinst för klimatet!

The house on Grettisgata Street, in Reykjavik, is a century old, small and white, situated just a few streets from the North Atlantic. The shifting northerly winds can suddenly bring ice and snow to the city, even in springtime, and when they do a certain kind of silence sets in. This was the case on the morning of March 30th, when a tall Australian man named Julian Paul Assange, with gray eyes and a mop of silver-white hair, arrived to rent the place.

Assange was dressed in a gray full-body snowsuit, and he had with him a small entourage. “We are journalists,” he told the owner of the house. Eyjafjallajökull had recently begun erupting, and he said, “We’re here to write about the volcano.” After the owner left, Assange quickly closed the drapes, and he made sure that they stayed closed, day and night. The house, as far as he was concerned, would now serve as a war room; people called it the Bunker.

Half a dozen computers were set up in a starkly decorated, white-walled living space. Icelandic activists arrived, and they began to work, more or less at Assange’s direction, around the clock.

• Läs hela porträttet av Julian Assange, WikiLeaks grundare i The New Yorker
• Se på ett samtal med Julian Assange från TED: Why the world needs WikiLeaks
• Följ WikiLeaks på Twitter
• Läs Johan Westerholms kloka reflektion ”Wikileaks och Afghanistan” – Segraren skriver inte längre sin egen historia

Tyvärr har applikationen ett enda syfte, att guida människor till närmaste vallokal. Applikationen marknadsförs som en demokratisatsning som syftar till att få fler att gå och rösta, det är ju fint och viktigt – men utan empirisk forskning får jag en närmast intuitiv känsla av att iPhone-ägare som väljer att ladda ner Socialdemokraternas applikation till sin iPhone inte direkt är urtypen av vårt lands soffliggare.

Jag hade istället velat se en digital valstuga som la grunden för en permanent närvaro i svenskars (främst socialdemokraters) smartphones. En sådan satsning hade varit givande även långsiktigt och bidragit till att förbättra bilden av Socialdemokraterna i viktiga målgrupper där vi idag dessutom är svaga (storstadsbor, övre medelklass, överklass). Även hur unga tänker kring Socialdemokraterna skulle påverkas positivt av en ännu mer aggressiv satsning på nya medier, nya plattformar och ny teknik. Ett problem är att satsningarna idag ofta är kortsiktiga kampanjer, ungefär som den kampanj som nu bedrivs. Dom som fattar besluten (partistyrelsen?) får inte tro att det handlar om att köpa flashiga kampanjer (var fjärde år). Den nya tekniken är så mycket mer än en arena var man kan slå upp ett temporärt tält och förvänta sig att folk frivilligt går dit för att lyssna, det är naivt. Man måste arbeta och bygga något i det digitala på samma sätt som i den fysiska verkligheten. Den nuvarande inställningen plockar kanske några poäng i Resumé och förvisso är det kul att skryta om att man var först med en app i iPhone.

Fast det är viktigare att vi som parti rör oss bort från detta kampanj-tänkande och lär oss att på riktigt bemästra ny teknik och permanent slå rot i det digitala moln som människor spenderar mer och mer av sin vakna tid i. Och vi måste göra det innan någon annan gör det. Vad det innebär förändras men just nu hade det t.ex. kunnat varit en riktig Socialdemokratisk iPhone applikation. Jag tror att det skulle vara ett fantastiskt strategiskt beslut.

Avslutningsvis tänker jag filosofera lite kring vad en riktigt SAP-APP borde innehålla i framtiden, eller om man så föredrar, vad den skulle behövt innehålla redan nu för att faktiskt göra nytta för partiet och dessutom få uppmärksamhet på en annan nivå än vad denna ”Kolla vi finns som en ikon i din iPhone”-kampanj applikation  kommer få. En iPhone applikation med namnet ”Socialdemokraterna” förtjänar bättre. Till exempel:

* Länk till Socialdemokraterna på Twitter och livefeed direkt i applikationen (förutsatt att vi tog tag i vårt twittrande lite)

* Länk till den Rödgröna-bloggen och livefeed direkt i applikationen

* Ställ en fråga om vår politik är något som finns på webben, skulle passa perfekt i en iPhone-applikation

* Fem minuter med våra vallokomotiv-filmer som AIP sitter och spelar in hade lämpat sig väl i en iPhone-applikation även om kvaliteten på dom klippen (rent tekniskt/estetiskt) lämnar en del att önska

* Möjlighet att gå med i partiet genom applikationen (en knapp som skickar ett SMS kan inte vara allt för komplicerat för en rutinerad Xcoder)

* Kalender med Socialdemokratiska/Rödgröna events (här skulle man kunna nyttja A-GPS-tekniken i smartphones så att applikationen visar relevanta events utifrån användarens geografiska position)

* Påminnelsefunktion, en knapp som la till en händelse i kalendern, typ ”Valdagen, glöm inte att rösta på S!”

* Lästips med länkar till tidningar, artiklar och bloggare

Jag skulle kunna fortsätta i evigheter för möjligheterna är obegränsade och det handlar egentligen bara om kreativitet och viljan att satsa resurser på detta. Socialdemokraterna behöver både viljan och kreativiteten! Inte ett högervridet kortsiktigt kampanjtänk.

Det är möjligtvis inget nytt det här med att kunna bära med sig sig hela internet, sin mail, kalender, foton, filmer, musik, spel och kartor. Själva tanken har hitintills varit mer svindlande än själva upplevelsen. Men det som gör iPad och allt som Apple tar sig an unikt är att man tar något som redan är ganska fantastiskt och gör det tillgängligt på ett sätt som gör att man förstår det fantastiska.

Ett simpelt exempel, på internet finns miljoner recept (det i sig är ganska fantastiskt) men jag kan inte vara den enda som googlat ett recept för att sen inse att det är minst sagt stökigt att springa mellan sin stationära/bärbara dator och köket vilket resulterat i att man inte särskilt ofta googlar recept, iPaden tar en närmare recepten med appar och själva iPad följer enkelt med till köket. Eller på flygplanet när man ska upp med en bärbar dator, det har ju egentligen aldrig varit särskilt smidigt/optimalt. iPaden gör allt man gör med en dator när man flyger – skriver, ser på film, lyssnar på musik, kollar kalender och mail  fast med iPad gör man det på ett mer intuitivt sätt och med mindre krångel än med en bärbar dator.

För studenter är det på många sätt den ultimata apparaten, du får plats med den i en tygväska, batteritiden är 10 timmar och applikationerna för studenter är helt fantastiska. Att skriva, söka information, föra anteckningar, planera sin tid och presentera sitt arbete – det finns ingen apparat som inspirerar mer till allt  detta.  Den fungerar tillsammans med ett Apple Wireless Keyboard så en större rapportskrivning är inget problem. Se en video om skrivprogrammet (Pages), presentationsprogrammet (Keynote) eller läs om kalenderfunktionerna. Eller se på den här fantastiska presentationen av iPad.

En annan App som jag verkligen gillar är Diary. Jag har alltid försökt skriva dagbok, det har gått sådär för jag finner det så otroligt oinspirerande att skriva dagbok på datorn och att skriva med papper och penna är väldigt lätt att romantisera, i realiteten har det verkligen aldrig varit min grej. Hela mitt sätt att skriva är sammanbundet med den digitala tekniken jag är uppväxt med. Jag skriver några rader, suddar, skriver en ny rad, suddar, skriver en ny, suddar, klipper ut en rad och klistrar in framför raden innan … och sådär håller jag på, sakta men säkert så skapas som av ett mirakel (eller med hjälp av automatiskt stavningskontroll) någon slags sammanhängande text som andra människor (oftast) kan förstå. Det är inte en metod som fungerar särskilt väl med klassisk penna och analogt papper, om man inte har 8-9 timmar att lägga på dagboks-skrivande varje dag. Men nu finns det hopp, jag tror faktiskt att Apple lyckats med det omöjliga – att ge själ åt en digital dagbok. Se så fint. Jag vill ha en iPad.

Smarta sätt att använda iPad är ”My kitchen iPad” och ”iPad and Velcro – A match made in heaven” och en intressant historia är den om appen Elements.

Idag skriver alla tidningar om Partikelacceleratorn LHC. Det är inte vilken partikelaccelerator som helst. Den här apparaten har man hamrat och spikat (nåja) på i över 20 år innan den var färdigställd. Kostnaden för kalaset ligger någonstans omkring 40 000 miljoner kronor. Så man förstår att hypen kring den är ganska stor.

Fast det låter lite mindre om man förstår att det som denna maskinen och dess forskare förväntas besvara, är de riktigt stora frågorna som t.ex. vad mörk materia är och hur världen uppkom. Jag tänker lite på datorn i liftarens guide till galaxen som ska svara på meningen om livet. I relation till de frågor som vi förväntar oss få svar på så känns 40 miljarder nästan som ett kompis-pris.

Nu har alltså apparaten och dess forskare tack och lov börjat få igång maskinen på allvar. Idag kolliderade två protonstrålar för första gången någonsin i en hastigheten 7 TeV vilket är väldigt nära ljusets hastighet. Det var lite svettigt i början, första gången man testade acceleratorn så lyckades man förstöra den på grund av byggslarv. Jag blir rädd när jag tappar min iPod eller mobil i golvet. Jag kan inte riktigt föreställa mig ångesten av att ligga bakom misstaget som förstörde en 40 miljarders-pryl.

I pressmeddelandet från CERN kan man läsa “With these record-shattering collision energies, the LHC experiments are propelled into a vast region to explore, and the hunt begins for dark matter, new forces, new dimensions and the Higgs boson,” said ATLAS collaboration spokesperson, Fabiola Gianotti .

Tunneln där dessa protonstrålar acceleras är gigantisk, 27 kilometer lång och räknas som världens största maskin. Om ni inte redan har gjort det så testa att bildgoogla CERN så förstår ni hur gigantisk den är. CERN har en YouTube-kanal och Twittrar regelbundet. Jag hoppas alla fysik-lärare därute tar vara på möjligheten att väcka intresset för vetenskap och fysik med hjälp av den här maskinen, för den är verkligen som hämtad ur en science fiction film.

Tradionell media  som SVD skriver Genombrott vid Cern och DN är också kreativa i rubriksättningen med Genombrott med partikelkollision.

Pingat på intressant.se. Andras åsikter om Partikelfysik, Vetenskap och CERN.

NyTeknik har i senaste numret en special om 33 uppstickare inom teknik och forskning. En av alla high-tech produkter dom skriver om får multitouch på iPhone att kännas rätt tråkigt.

Tekniken har forskats fram av Lund-baserade FlatFrog laboratories. Det är gigantiska multi-touch skärmar konstruerade för att fungera i ihop med både Windows 7 och OSX. Skärmarna  använder en ny optisk teknik som känner av när fingrarna nuddar skärmen genom att ljuset bryts annorlunda vid beröring, fördelen är att fungerar bra i direkt soljus och att tekniken klarar av att flera arbetar på samma bord, den hanterar oändligt många registreringar samtidigt. Dom har en YouTube demonstration ute som kunde varit lite mer välgjord men som ändå ger en idé om hur fantastiskt det här kan bli. Min gissning är att dessa multi-touch lösningar kommer finnas överallt om några år, på sjukhus, i kontrollrum, i skolan och förmodligen både i vardagsrummet och på kontoret.

Läs mer hos FlatFrog. Microsoft har en liknande produkt som heter Surface.